Att ge sig själv de bästa förutsättningarna.
Idag har jag sett till att ha en ledig kväll. Det behövdes för att kunna förbereda mig i lugn och ro, och ge kroppen (och huvudet) de bästa förutsättningarna inför filmningen imorgon!
Det var en skön stämning idag på mina morgon- och lunchklasser, fina deltagare som kämpade hårt. Och jag vet att jag gör skillnad där, även om mina klasser är långt ifrån fulla. Mellan klasserna fick jag hänga med min fina norrländska vän. Som jag kommer sakna våra torsdagar när höstschemat tar slut!
Det tog som vanligt alldeles för lång tid att ta sig hem, men kring fyratiden hade jag handlat för middagen och klev in genom ytterdörren. Betydligt tidigare än de fem timmar senare det blivit om jag jobbar ikväll. Jag hann krypa ner under täcket en stund och ge kroppen precis vad den behövde. Kvällen har sen spenderats framför datorn och filmen från igår, och med energiuppladdning i form av mat! Gjorde nåt slags tappert försök att kolhydratladda med potatis och riskakor! (Att kolhydratladda är inte det lättaste när man varken äter gluten eller socker..)
Klippen från igår har jag tittat på två gånger. Första gången bara för att njuta av hur mycket bättre det ser ut på film än i mitt huvud! Jag kan inte låta bli att tänka, är det där verkligen jag?
Jag inser att allt det där jag inte tycker att jag hinner säga hade varit totalt överflödigt, och det jag måste jobba mest på imorgon är att skapa fitness magic!
Andra gången jag såg filmen skrev jag en självutvärdering. Jag vet hur lätt det är att vara självkritisk! Så därför noterade jag endast ett fåtal saker jag ska fokusera på att göra bättre. Kan hända att det blir en tejpbit på ryggen för att påminna om hållningen, och av någon anledning sticker höger tumme ut hela tiden! Att hålla ryggen rak i mina steptouch och vara noga med att visa alternativen ofta. Att anpassa mig efter klassen istället för att visa att jag orkar.
Utöver det skrev jag ner precis allt jag gjorde bra! Coachingen var kort och tydlig, jag har hög energinivå och på slutet av klassen (när jag vet att jag inte filmar för licens längre..) är glädjen påtaglig! Just det är något jag ska fokusera på imorgon! Att le mer, visa glädjen. Jag har till och med uppmanat mig själv att plocka NER nivån lite, knäna kan stanna i midjehöjd i låt två, de måste inte ända upp till bröstkorgen! Allt för att orka hålla god teknik genom hela klassen och inte ta slut efter fyra låtar.
Ibland måste man helt enkelt ge sig själv en klapp på axeln för att man är grym. Den känslan tänker jag nu ta med mig ner i sängen, och ge mig själv de bästa förutsättningarna genom tillräckligt många timmars sömn.
Håll en tumme för mig imorgon?
