Om energitjuvar och karma.
Då och då springer vi alla på minor. En person som river ner våra försvar, tar sig in i våra liv och våra tankar, och sedan visar sig vara en energitjuv. Sådana finns det många av. Och jag kan säkert själv vara en ibland. Det kan vi nog alla vara. Det gäller bara att se till att ge lika mycket som man tar. Kanske inte i varje sekund, men i genomsnitt.
Om du lyssnar på andra så kommer du alltid ha någon att prata ut hos. Om du ställer upp när andra behöver hjälp så finns det alltid någon som räcker ut en hand när du behöver det. Om du är förlåtande så kommer även andra att ge dig en andra chans när du gjort ett misstag. Och genom att ge allt du har till de du bryr dig om, så kommer det alltid finnas någon som fångar upp dig när du faller.
Och även om jag ibland kan känna mig ensam och liten, naiv och lurad, så tänker jag fortsätta att välja att se det goda i människor. Inte för att de alltid förtjänar det, utan för att det är den personen jag vill vara. Att känna tillit är en styrka. Att vara lojal är en fin egenskap. Att kunna ställa upp för de som kanske förtjänar det minst känns som en storhet.
"Our happiness lies in the happiness of other people. Give them their happiness and you will get your own. And that's the purpose of human life."
Och om inte annat så kan jag alltid välja att tro på karma.
