dfimi.blogg.se

 

Tydligen är jag lite för överoptimistisk i min blogg för att verka trovärdig? Man kan visst inte vara så positiv som jag är, utan man måste läsa in en massa hemskheter mellan raderna... Tur att jag var lite personlig häromdagen då, och visade lite annat, så jag kan återgå till att vara käck och glad nu! :)

 

För ärligt talat, det här ÄR verkligheten. Det här är min inställning till livet för det allra mesta. Livet är fantastiskt. Lev det! Njut av det! Håll inte tillbaka utan våga kasta dig ut och se vart vinden bär dig. Våga chansa lite! Varför inte ta det du vill ha? Lev i nuet! Och börja hos dig själv. Var ärlig mot dig själv. Vem är du? Vem vill du vara? Do You make You Happy?

 

 

 

 

Idag var en ledig och solig dag! Tvättstugedag och ut och åka bil på sopade gator-dag. En sån dag när jag skrattar åt det mesta, när jag inte tar livet på för stort allvar. Eller mig själv heller för den delen. Slutade till slut på jobbet även om jag var ledig.. Skulle "bara åka och hämta shakern jag glömt i kylen.." Slutade med lite skvaller (om att njuta av livet!) med en fin kollega, och sen blev jag lurad till ett träningspass i gymmet! Hör och häpna! Kanske blir en "söndags"-vana? Har jag bara rätt sällskap så ;)

 

 

 

 

Jag har nästan glömt hur bra kroppen mår av träningen. Jag har sällan någon plan, men jag vet vad min kropp behöver. Och idag fick ryggen sig en omgång. Negativa chins, KB-svingar, T-bar rodd, latsdrag, pilbågar, gummiband, marklyft och militärpressar med corebag.. bland annat! 

 

I love it!

 

Dagens soundtrack:

 

Dags att ge mig ut i solen! Leva lite mer!

Min stackars kropp får utstå mycket. Men nu är det dags att börja ta hand om den. 

Jag slarvar till både höger och vänster, vilket ger obalanser på många plan.

 

Kanske är det dags för en sockerfri månad igen? 

Det gick ju rätt bra i november..

Sen råkade jag ju avslöja mig som en som äter skräp ibland och därefter gick det bara utför!

 

Dagens mål får bli att storhandla och laga matlådor inför veckan. 

Ladda upp med mellanmål och tillräckligt med tid för frukost hemma.

 

Lite mer sömn om nätterna (lite dåligt på det planet de sista dagarna...), och ett och annat pass på gymmet kanske? 

 

Det får bli min plan. 

För en gångs skull ska jag bli lite privat här på bloggen... Vill du läsa om träning och hälsa och inte mitt privatliv får du hoppa över det här inlägget! ;)

 

 

 

Sedan mitt senaste förhållande sprack för någon månad sedan har jag varit både arg, ledsen och framförallt bitter. Vilket gjort mig ännu argare eftersom bitterhet inte är en egenskap jag identifierar mig med. Men kanske måste jag tillåta mig själv att vara ledsen eller arg ibland. För bakom all glädje och pepp jag levererar hela dagarna måste det finnas något äkta. Och en hel människa är inte alltid bara glad... Ändå har jag saknat den genuint lyckliga människa jag vet att jag innerst inne är. 

 

Ibland krävs det helt enkelt lite tid.. eller att ett gammalt minne knackar på dörren. Plötsligt insåg jag att det spelar ingen roll hur många gånger jag omvärderar mina minnen. Jag har tvivlat så mycket, men sanningen är ändå att det som var, det var. Och just då var det sant. 

 

Och oftast handlar det nog ändå om slumpen, när man råkar springa på någon som man klickar med. Det spelar kanske ingen som helst roll hur bra man skulle vara för varandra, om timingen inte är rätt? Eller så är man helt enkelt inte rätt för varandra om timingen är fel? 

 

Vart försöker jag komma med dessa förvirrade tankar? Jag fick igår frågan hur det går med kärleken. Och ärligt talat så letar jag inte efter kärlek just nu. Klart att jag fortfarande vill, precis som innan, hitta någon att dela livet med. Men den viktigaste kärleken, den till mig själv finns fortfarande kvar där inne. Jag behöver ingen partner för att bli bekräftad. Jag njuter (äntligen) av tiden ensam, mitt hem är min fristad och mitt jobb är mitt utlopp för min kreativitet och inspiration. Förr eller senare springer jag på den där personen igen, han som är precis rätt, men tills dess tänker jag leva livet som det är utan att lägga energi på att leta eller hålla fast vid något gammalt som ändå inte är tillräckligt bra. 

 

 

För nånstans tror jag att vi alla har ett aktivt val i livet. Vi väljer i stort vår situation, och kan vi inte välja exakt hur livet ska se ut kan vi åtminstone välja hur vi ser på det. Det är lätt att skylla på att vi inte har något eget val, att gnälla på saker som vi inte är nöjda med och tycka synd om oss själva. Självklart kan vi alla råka ut för olyckor och saker vi faktiskt inte förtjänar.. Men jag upplever att många av oss är fast i situationer vi inte vill vara i, men för lata, bekväma eller osäkra för att ta oss därifrån. Det är lättare att stanna i relationen som saknar passion eller tillit, eller på jobbet som vi inte trivs med. Och där kan vi gnälla på vår situation och tycka synd om oss själva. Eller faktiskt göra ett aktivt val att antingen förändra vår situation, eller gilla läget. 

 

Och här var vi tillbaka till mitt jobb.. För är det något jag inte har gjort under mina 29 år på jorden så är det gilla läget. Hela tiden har jag gjort aktiva val att förändra min situation när jag inte trivdes. Det mest drastiska beslutet var att säga upp mig från min tjänst på Hedgefonden, den som inte bara var en prestigefylld position, utan även gav mig en säker inkomst varje månad. Men att varje morgon gå till jobbet med en klump i magen och känna att jag skulle kunna bli så mycket mer. Att varje fredagsmorgon när jag lämnade gymmet efter 6.45-pumpen känna att det är den här världen jag vill vara i.. och sedan kliva in i hissen och åka tio våningar upp till min kontorsstol fungerade inte i längden. Det var två år sedan jag lämnade in min uppsägning där. För att se om jag inte kunde leva min dröm. Och om jag har tvivlat sedan dess. Om jag har ångrat mitt beslut flera gånger om. Men hela tiden har jag gått på magkänslan. Och vågat förändra läget istället för att gilla det. 

 

Jag är övertygad om att vägen till lycka går genom att lyssna på magkänslan. Känns det rätt så är det antagligen rätt. Och känns det inte rätt bör du nog fundera på om det verkligen är här du ska vara? Jag lovar att du är unik och fantastisk, och att just precis Du förtjänar att vara lycklig. Om din situation inte ger dig en genuint lycklig magkänsla.. våga lyssna och förändra!

 

 

 

 

 

 

En timmes jobb inne i stan och sen raka vägen till Sjöstaden för en timmes Hot Mojo med bästa Olle! Det är alltid något lite extra bra med att ta klasser för vänner. Dubbelt upp liksom! Hot Mojo innebär en timmes yoga anpassad utifrån dagens människor, som utförs i 38 graders värme och hög luftfuktighet. Härligt för kroppen! Men idag var inte min riktigt i balans och jag hade svårt att hålla balansen i vissa positioner och blev ordentligt yr efter halva klassen. Under värmeklasser är det viktigt att inte pressa kroppen för hårt så jag backade ordentligt, och spenderade andra halvan mycket ryggliggande med fokus på andningen, och genomförde bara ett par positioner som bjöd på rotationer som jag verkligen behöver för min stela bröstrygg! Det var min första Mojo på länge, och till nästa vecka tänker jag ge kroppen bättre förutsättningar, bättre vätskebalans och bättre sömn innan!

Fyllde på med en rejäl smoothie med ananas, mango och ingefära på vägen hem och landade min genomtrötta kropp hemma i soffan igen. Det är en speciell trötthet som slår till efter att ha svettats mängder i en värmesal, och jag hoppas på att få toppa dagens kärlek med en god natts sömn! 

Idag fyller jag 29. Ett år närmre 30. Så är jag ung, eller gammal? Jag har i perioder haft en del åldersnoja... Känt att jag inte varit riktigt där jag önskat i livet, med tanke på min ålder. Främst när det gäller barn och familj. Men å andra sidan hade jag antagligen inte levt det liv jag lever idag om jag hade träffat rätt och blivit den "unga" mamma jag alltid föreställt mig. Eller, det hade jag såklart inte, men jag hade kanske inte ens jobbat med det jag gör? Och just nu älskar jag mitt jobb, varje timme, varje dag i veckan! Och jag skulle inte byta bort det för allt i världen. Det enda vi vet med säkerhet är att ingenting blir som man tänkt sig, och livet är nu. Jag tänker njuta fullt ut av varje minut medan jag lever. Just det liv jag lever idag. Det här med ålder är ju bara en siffra! Och jag känner mig ung.

 

 

I går firades jag ordentligt. Först med släkten på kalas! Jag bjöd på pinacolada-tårta och kaffe i mina vit/svarta muggar. Fick en ny liten dammsugare, en skurmopp (jag har önskat mig en sån många gånger men aldrig fått en!), massor av fina blommor, en box som passar mig alldeles perfekt och pengar som kommer omvandlas bland annat till en massa nytt och fräscht till träningsgarderoben! Finfina presenter! Bästa presenten var dock kvällen. En syster, och tre vänner. Massor av kärlek och livemusik i mitt kök. De finaste av människor och en hyllning till livet i allmänhet. En uppvisning i att följa hjärtat, och visdomsord som "varför ska vi spara en massa till senare? Vi kanske dör imorgon! Lev idag".

 

 

Det var lite tungt att gå upp imorse. Och kanelkaffet blev kvar på köksbordet när jag till slut sprang till bussen. En del lite tyngre tankar men så klev jag in på jobbet. Dubbelt upp i deltagare på de flesta klasser denna vecka (jämfört med förra) och åtta hårt kämpande tjejer på cirkeln idag! Tänk att det kan kännas som en fest att instruera en cirkelträning, och att hjärtat kan fyllas av så mycket värme när varenda en helt plötsligt utför korrekta marklyft genom att titta till i spegeln så att svanken är neutral! Ni är så himla fantastiska, varenda en. 

 

Häromdagen sprang jag på vår personalchef, när hon hade fått täcka ett skift ute på klubb pga sjukdom. Hon frågade hur jag tyckte att det gick på nya anläggningen, och helt ärligt svarade jag att önskemålet om att få byta kan ha varit det bästa jag gjort i hela mitt liv! Jag passar där och gymmet passar mig. I love it.

 

Födelsedagens kväll spenderades med linssoppa, rödvin och glass hemma hos Mamma. Familjen, god mat och värme. En tur på Willys fick avsluta veckan och nu har jag landat hemma i soffan! Trött men glad.