dfimi.blogg.se

Om gruppträning, personlig träning, mat och livet. Om att dansa, lyssna på musik, leva och älska. Om inspiration och drömmar. Svett och tårar. Rörelse och glädje.

Sprida kunskap om en av kroppens viktigaste muskler!

Publicerad 2014-04-10 11:01:16 i Allmänt

 Okunskapen i det här ämnet är otroligt stort, och frågar jag som instruktör, vän eller personlig tränare en nybliven (eller inte nybliven) mamma om hon blivit testad för diastas svarar hon i princip alltid "Dia...vad?". I måndags fick jag fem minuter över på min cirkelträning. Jag tog tillfället i akt att prata lite om den djupa magmuskulaturen och deltagarna fick känna skillnaden mellan snabba starka yttre muskler och djup stabiliserande muskulatur i en crunch.

Det hela slutade med att vi efter lite tester hittade två diastaser (bland tiotalet kvinnor)! Den ena hade blivit uppmärksammad av barnmorska för drygt ett år sen, men inte fått några konkreta tips på vad hon kunde göra åt det! Den andra hade haft smärtor på sidan om bålen i många år. När jag där och då får höra "men plankor är väl bra för bålstabiliteten?" inser jag hur viktigt det är att sprida kunskapen om detta!  Samtliga kvinnor uppmanades att använda appen MammaMage för att få kontroll på sina separerade magmuskler!

Det är skrämmande hur lite "vården" kan och informerar nyblivna mammor om detta! Jag är glad åt att arbeta på en anläggning där vi får chansen att arbeta för det här och sprida kunskapen! Vi planerar för fullt för Core awareness month på Flex Hägersten i maj!

Och jag har en del att fundera på gällande alternativa övningar i mina cirklar!


Så här skriver Katarina Woxnerud (skapare av MammaMage) om saken:
http://mammamage.se/kan-vi-inte-fa-stopp-pa-okunskapen/
Kommentarer (0)

Give your body some love!

Publicerad 2014-04-07 22:37:17 i Allmänt

Idag har jag boostat kroppen med kärlek. Sovmorgon och soffmys! Var lite orolig att det skulle borras hela dagen (de borrar för bergvärme här utanför, och för mig som bor i källarplan låter det som att de är på väg med den enorma borren rakt genom mina väggar!) men vi hade turen att slippa det idag! :)

En timmes jobb inne i stan och sen raka vägen till Sjöstaden för en timmes Hot Mojo med bästa Olle! Det är alltid något lite extra bra med att ta klasser för vänner. Dubbelt upp liksom! Hot Mojo innebär en timmes yoga anpassad utifrån dagens människor, som utförs i 38 graders värme och hög luftfuktighet. Härligt för kroppen! Men idag var inte min riktigt i balans och jag hade svårt att hålla balansen i vissa positioner och blev ordentligt yr efter halva klassen. Under värmeklasser är det viktigt att inte pressa kroppen för hårt så jag backade ordentligt, och spenderade andra halvan mycket ryggliggande med fokus på andningen, och genomförde bara ett par positioner som bjöd på rotationer som jag verkligen behöver för min stela bröstrygg! Det var min första Mojo på länge, och till nästa vecka tänker jag ge kroppen bättre förutsättningar, bättre vätskebalans och bättre sömn innan!



Fyllde på med en rejäl smoothie med ananas, mango och ingefära på vägen hem och landade min genomtrötta kropp hemma i soffan igen. Det är en speciell trötthet som slår till efter att ha svettats mängder i en värmesal, och jag hoppas på att få toppa dagens kärlek med en god natts sömn! 
Kommentarer (0)

I'm old but I'm not that old!

Publicerad 2014-04-07 00:23:00 i Allmänt

Idag fyller jag 29. Ett år närmre 30. Så är jag ung, eller gammal? Jag har i perioder haft en del åldersnoja... Känt att jag inte varit riktigt där jag önskat i livet, med tanke på min ålder. Främst när det gäller barn och familj. Men å andra sidan hade jag antagligen inte levt det liv jag lever idag om jag hade träffat rätt och blivit den "unga" mamma jag alltid föreställt mig. Eller, det hade jag såklart inte, men jag hade kanske inte ens jobbat med det jag gör? Och just nu älskar jag mitt jobb, varje timme, varje dag i veckan! Och jag skulle inte byta bort det för allt i världen. Det enda vi vet med säkerhet är att ingenting blir som man tänkt sig, och livet är nu. Jag tänker njuta fullt ut av varje minut medan jag lever. Just det liv jag lever idag. Det här med ålder är ju bara en siffra! Och jag känner mig ung.
 
 
I går firades jag ordentligt. Först med släkten på kalas! Jag bjöd på pinacolada-tårta och kaffe i mina vit/svarta muggar. Fick en ny liten dammsugare, en skurmopp (jag har önskat mig en sån många gånger men aldrig fått en!), massor av fina blommor, en box som passar mig alldeles perfekt och pengar som kommer omvandlas bland annat till en massa nytt och fräscht till träningsgarderoben! Finfina presenter! Bästa presenten var dock kvällen. En syster, och tre vänner. Massor av kärlek och livemusik i mitt kök. De finaste av människor och en hyllning till livet i allmänhet. En uppvisning i att följa hjärtat, och visdomsord som "varför ska vi spara en massa till senare? Vi kanske dör imorgon! Lev idag".
 
 
Det var lite tungt att gå upp imorse. Och kanelkaffet blev kvar på köksbordet när jag till slut sprang till bussen. En del lite tyngre tankar men så klev jag in på jobbet. Dubbelt upp i deltagare på de flesta klasser denna vecka (jämfört med förra) och åtta hårt kämpande tjejer på cirkeln idag! Tänk att det kan kännas som en fest att instruera en cirkelträning, och att hjärtat kan fyllas av så mycket värme när varenda en helt plötsligt utför korrekta marklyft genom att titta till i spegeln så att svanken är neutral! Ni är så himla fantastiska, varenda en. 
 
Häromdagen sprang jag på vår personalchef, när hon hade fått täcka ett skift ute på klubb pga sjukdom. Hon frågade hur jag tyckte att det gick på nya anläggningen, och helt ärligt svarade jag att önskemålet om att få byta kan ha varit det bästa jag gjort i hela mitt liv! Jag passar där och gymmet passar mig. I love it.
 
Födelsedagens kväll spenderades med linssoppa, rödvin och glass hemma hos Mamma. Familjen, god mat och värme. En tur på Willys fick avsluta veckan och nu har jag landat hemma i soffan! Trött men glad.
 
 
 
Idag insåg jag även vikten av att inte lägga mitt eget välmående i någon annans händer. Hur jag mår påverkas inte av hur någon annan agerar utan av mina egna handlingar. Att bli illa behandlad kan påverka oss till en viss grad.. Sen har vi ändå ett eget ansvar i hur vi låter det påverka oss. 
 
När jag agerar i enlighet med den jag vill vara (och ÄR) så mår jag bra, Att handla utifrån min känsla, utan att förvänta mig något tillbaka. Det är den jag vill vara. Det är den jag är. Det är henne jag har tappat bort. Och jag har lagt min energi på helt fel saker.  Så lyssna inte alltid på andra. Agera inte utifrån vad du tycker att du "borde" för att följa normer och oskrivna regler. Följ magkänslan helt enkelt. 
 
 
Kommentarer (0)

Knäck ett ägg - add something.

Publicerad 2014-03-31 17:49:33 i Allmänt

När man jobbar som jag gör är det här med mat lite knepigt. Många dagar är jag hemifrån 11-12 timmar, så när jag kommer hem vill jag inte ställa mig och laga någon avancerad mat. Dessutom ställer mitt yrke krav på att jag håller energinivån uppe genom hela dagen, och det är väldigt få minuter under en dag då jag sitter ner. Jag behöver alltså ha en del mat med mig och jag klarar mig inte utan mina matlådor.

Min räddning heter ÄGG.
Standardmat hos mig går ut på: 
Knäck ett ägg - add something - stek!

Det kan vara allt från lite överbliven kokt potatis, strimlad gul lök, fetaost, olika grönsaker, äpplen eller som idag lite överbliven laktosfri mjölk och ett par matskedar havremjöl. 

Slängde på lite kvarg och strimlad apelsin. Lunch på en kvart! 



Kommentarer (0)

Om fina kollegor i team Hägersten.

Publicerad 2014-03-27 23:51:00 i Allmänt

Jag är så fruktansvärt tacksam över att jag hamnat på just denna plats i livet. Jag ägnar dagarna åt att arbeta med något som jag fullkomligt älskar. Jag får så mycket tillbaka av de människor som jag träffar dagligen. Det kan vara allt från uppskattande kommentarer efter ett gruppträningspass, en aha-upplevelse hos en kund när de inser något nytt om kroppen, en PT-kund som har en dålig dag och kastar in handduken efter 35 minuter så vi spenderar sista halvtimmen åt att prata om livet, ett "du skulle bara veta vad min kropp värker idag!"-sms från en kund dagen efter att vi kört gärnet. 
 
Eller av de fina människor jag har turen att få kalla mina kollegor! Vi måste nog ha världens bästa team! Jag tvekar inte en sekund på att vi alla skulle ställa upp för varandra om det behövdes. Och jag vet att jag alltid kan be om hjälp om det krävs. Om det så är att lösa en krissituation, en klass som behöver täckas, tips på övningar när fantasin brister, eller att få prata av sig om något som har hänt så vet jag att jag alltid kan vända mig till mina kollegor. Och det känns skönt att ha personer omkring sig hela dagarna som backar varandra till hundra procent! 
 
Och kanske är det inte tur som har tagit mig hit. Kanske är det allt slit som äntligen ger någonting tillbaka? Alla platser jag har varit på, alla arbetsplatser som inte har passat mig, alla år som student, alla utbildningar och allt slit med att leva på studentinkomst. Kanske är det faktiskt jag som har tagit mig hit?
 
 
Ibland händer det oförutsedda saker som man inte alls har räknat med. Plötsligt står man med fyra minuter kvar till klasstart av en dubbelklass och får ett samtal som tvingar en att lämna jobbet och åka hem. Få andra jobb jag har haft har varit så beroende av att ha mig på plats som detta. När man står som instruktör och måste lämna två fulla klasser bara sådär känns det alltid som att man sviker sina deltagare. Även om man själv inte är mer än människa! När detta hände en kollega idag var det ingen tvekan om att vi skulle lösa situationen. Det ledde till att Amanda som var på plats fick hoppa in och köra Yoga, och jag fick fyra minuter på mig att ringa en samtal till en kund, leta fram torra kläder i skåpet, hugga tag i mobilen och springa in i salen. Nu råkar jag ju inte vara någon Afro-instruktör... och när jag nämnde stepbrädor såg deltagarna ut att vilja strypa mig. Så jag improviserade helt enkelt fram en svängig barfota-aerobics! Jag tackade gudarna för all aerobics jag har kört för ett par år sedan, och att det satt kvar nånstans i bakhuvudet. Det var kanske inte de mest innovativa stegen, eller smidigaste övergångarna mellan olika block.. Men deltagarna fick röra på sig, de fick dansa, de svettades och vi hade riktigt roligt där inne! Ibland blir det inte som man har tänkt sig, men vem säger att det inte kan bli riktigt bra ändå! 
 
 
Idag har vi dessutom firat en födelsedag som sig bör! Med tårta, ljus, blommor, pysslade födelsedagskort och dikter på rim! 
 
 
Det var en trött men glad tjej som landade på golvet när arbetsdagen var slut. Som tur var kunde jag ladda på med lite tårta så jag orkade resa mig upp och åka hem! Ser verkligen fram emot ett par lediga timmar imorgon och tänker utnyttja de väl till återhämtning, både fysisk och mental. 
 
Ett bra steg till ett lyckligt liv är att omge sig med rätt människor! Och jag tycks ha hittat de allra bästa.
Kommentarer (0)

Om etiketter, kroppar och självkärlek.

Publicerad 2014-03-24 13:25:00 i Allmänt

Stor eller liten?
Smal eller lite mindre smal?
Vältränad?
Fluffig?
Mjuk?
Definierad?
Lång eller kort?
Rund eller platt?
 
Eller bara en helt vanlig kvinnokropp?
 
 
Killen jag träffade ett tag sa ofta att jag var en sån liten människa. (Rent fysiskt då..) Och allt är ju förstås relativt. Men det han sa var något som inte alls stämde överens med min självbild! Jag har ju alltid sett mig själv som "lite större"... 
 
 
Jag funderade en hel del på det.. På min kropp som förstås förändras massor utifrån livssituation och omständigheter. Sömn, träningsmängd, arbetssituation, välmående, matintag och en hel massa andra saker påverkar min kropp åt olika håll! Jag funderade på om jag hade förändrats så mycket att jag inte längre var "lite större" utan liten? Ett litet tag funderade jag.. Men sen kände jag - fuck this! Jag tänker inte sätta en etikett på min kropp. Jag är som jag är, punkt.
 
Min kropp är mer än ett utseende. Den är en fantastisk maskin som gör det jag vill att den ska göra, som tar mig dit jag vill. Som talar om för mig när jag behöver fylla på med vila eller energi. Som står ut med allt jag utsätter den för, som fylls av endorfiner när jag dansar, som fungerar som mitt verktyg i mitt yrke och som kan göra fantastiska saker.
 
Jag är min funktion och inte mitt utseende. 
 
Så kan vi inte bara skippa etiketter? Sluta fokusera på utseendet? Börja lyssna lite på insidan och fundera över vad vi behöver träna eller ändra på, inte för att se bra ut, utan för att må bra?
 
 
Kommentarer (0)

Det går bra nu. (Uppdaterad)

Publicerad 2014-03-20 20:20:00 i Allmänt

Äntligen ska jag få köra lite mer gruppträning igen!  (På ny anläggning och med en kropp som äntligen börjat återhämta sig från vinterns stress, sömnlöshet och förkylningar.)
 
Woop woop, hjärtebarnet Step är tillbaka!
 
Nya klasser på schemat för mig:
 
Start vecka 12:
Fredagar 17:45 45 min @ Flex Sportsclub Hägersten
 
Start vecka 13:
Onsdagar 9:30 Light Spinn 30 min @ Flex Sportsclub Hägersten
Onsdagar 10:00 Light Core 30 min @ Flex Sportsclub Hägersten
 
Start vecka 14:
Torsdagar 11:30 Spinn 30 min @ Flex Sportsclub Hägersten
Torsdagar 12:00 Core 30 min @ Flex Sportsclub Hägersten
 
Sedan tidigare:
Fredagar 9:30 Gym Mix Light @ Flex Sportsclub Farsta
Söndagar 12:15 Cirkelträning 45 min @ Flex Sportsclub Hägersten
 
 
Lite mer jag igen. 
 
 
Kommentarer (0)

Om känslor och kommunikation.

Publicerad 2014-03-20 12:46:05 i Allmänt

"Säg inget när du är arg, det finns risk att du säger sånt du inte menar.
 Lova inget när du är glad, det finns risk att du lovar för mycket.
Ta inga beslut när du är ledsen, det finns risk att du ångrar dig."
 
Ordspråket får mig alltid att tänka en gång extra, speciellt när jag kommunicerar i skrift, vilket vi ju i dagens samhälle ofta gör. Så många gånger agerar vi utifrån våra känslor, utan att tänka en extra gång, och slipper vi dessutom se personen är det så mycket lättare att säga precis allt vi tänker istället för att säga det vi verkligen vill att personen ska få höra. Att det dessutom inte går att läsa in några tonlägen i ett sms, eller att man inte måste stå till svars inför personen gör det så mycket lättare att säga saker som missuppfattas.
 
Ibland kommer ändå känslorna emellan och vi säger saker vi inte menar eller hade tänkt säga. Då gäller det bara att inte vara så hård mot sig själv, våga be om ursäkt och lära sig något av det. 
 
Samtidigt säger vi ibland alldeles för lite. När jag stod och brottades med mig själv häromdagen, över vad som skulle sägas eller inte i en viss situation, sa en vis kollega följande "Varför ska man vara så jävla duktig jämnt? Gå på magkänslan! Strunta i allas råd och och dina tankar, vad vill du innerst inne säga eller göra?" Och eftersom jag inte hade sagt något förhastat tidigare och gav mig själv tiden att fundera en extra gång, kunde jag samla mina tankar, och faktiskt säga precis det jag behövde säga. Och vara säker på att det inte skulle bli något jag ångrade.
 
Och ärlighet varar längst sägs det. Du vet aldrig när du kommer att behöva en persons tillit igen, om de så må vara i en personlig eller professionell relation. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
Kommentarer (0)

Dansterapi och minnen.

Publicerad 2014-03-19 23:16:00 i Allmänt

Efter en hel dag på jobbet och några timmars häng med kollegorna lämnar jag klubben vid 21-tiden och möts av en vit vacker vintervärld! Jag råkar vara en person som älskar snö och lugnet sprider sig i kroppen. Väljer att ta den långa vägen hem och när jag stiger av tvärbanan drar jag igång spotify. Lyssnar på musik som gör mig glad, och dansar Zumba hem genom snön. Sökte på gamla minnen på youtube och hittade detta filmklipp från tiden i Uppsala och Campus1477. Showgruppen uppträder på Blodomloppet 2011. (Jag log lite för mig själv när jag såg och mindes hur scengolvet helt plötsligt försvinner under våra fötter.)
 
Våren 2011 innehåller bara fina minnen för mig:
Sopade gator i Uppsala, lägenheten högst upp i huset på Höganäs, närheten till allt och alla, cykeln!, middagarna hos Anna, klasserna för Olle på Sats Uppsala, och alla vänner och kollegor på Campus1477! Min BT (Step + styrka) på lördagsförmiddagarna, tåget mellan Stockholm och Uppsala, häng hos Maria och Kelda, Streetdance med Noora, Ninas Zumba (det var alldeles för länge sedan jag fick dansa för denna fantastiska kvinna!) och dans dans dans på nationerna. Det var något alldeles speciellt att gå på klasser med ett helt gäng instruktörer på första raden när jag tränade och instruerade på Campus!
 
Några av mina allra bästa vänner än i dag träffade jag just den där våren i Uppsala.Jag är innerligt glad att jag bestämde mig för att flytta dit och för att stanna den andra terminen fast jag helst ville flytta hem i december! 
 
Tänk vad musik kan sätta igång minnen! Har ni också några låtar som kastar er tillbaka till en viss tid eller plats?
 
I fredags tog jag med mig lillasyster till nyöppnade Sats Sjöstaden för att dansa loss lite med Olle! Sh'bam stod på schemat och även han körde en härlig mix av gamla 80- och 90-talshits blandat med alla våra låtar från Uppsala 2010! Det finns ingenting som påverkar mitt humör lika mycket som dans. Att få uttrycka precis varenda liten känsla med hjälp av musiken och rörelsen, om det så är glädje, styrka, sorg eller ilska. 
 
 
Just Remember to Dance!
Kommentarer (0)

Om energitjuvar och karma.

Publicerad 2014-03-17 23:08:00 i Allmänt

Då och då springer vi alla på minor. En person som river ner våra försvar, tar sig in i våra liv och våra tankar, och sedan visar sig vara en energitjuv. Sådana finns det många av. Och jag kan säkert själv vara en ibland. Det kan vi nog alla vara. Det gäller bara att se till att ge lika mycket som man tar. Kanske inte i varje sekund, men i genomsnitt. 
 
Om du lyssnar på andra så kommer du alltid ha någon att prata ut hos. Om du ställer upp när andra behöver hjälp så finns det alltid någon som räcker ut en hand när du behöver det. Om du är förlåtande så kommer även andra att ge dig en andra chans när du gjort ett misstag. Och genom att ge allt du har till de du bryr dig om, så kommer det alltid finnas någon som fångar upp dig när du faller. 
 
Och även om jag ibland kan känna mig ensam och liten, naiv och lurad, så tänker jag fortsätta att välja att se det goda i människor. Inte för att de alltid förtjänar det, utan för att det är den personen jag vill vara. Att känna tillit är en styrka. Att vara lojal är en fin egenskap. Att kunna ställa upp för de som kanske förtjänar det minst känns som en storhet. 
 
 "Our happiness lies in the happiness of other people. Give them their happiness and you will get your own. And that's the purpose of human life."
 
 
 
Och om inte annat så kan jag alltid välja att tro på karma. 
Kommentarer (0)

Öppet brev till den det berör.

Publicerad 2014-03-17 01:05:00 i Allmänt

 
 
Tack för att du alltid finns där när jag behöver någon att falla tillbaka på.
Tack för att du är precis lika galen som jag.
Och för att du förstår mig när jag gör tvärtemot vad jag "borde".
 
Tack för att du lärt mig lite mer om mig själv.
Att du lät mig se vad jag har saknat.
Tack för att du fick mig att förstå vad jag vill ha ut av en relation.
Och vad jag inte vill ha.
Tack för att du gav mig en chans att inse vilken bra mamma jag kommer att bli en dag.
 
Tack för att du en gång uppmanade mig att våga chansa.
Att våga tro på mig själv och på min dröm.
Så att jag idag älskar livet varje dag när jag går till jobbet.
 
Tack till er som trodde på mig. Som gav mig chansen att befinna mig just där jag är idag.
Tack till dig som delar med dig av din magi och som är min inspiration.
 
Tack för att er dörr alltid står öppen för mig.
För att du alltid sätter mina tankar i ett annat perspektiv.
Tack för att du lärde mig vad ovillkorlig kärlek innebär. 
 
Tack för att jag alltid får prata av mig.
Och att du fick mig att gå på magkänslan istället för förnuftet.
 
Tack för att du alltid är vaken och håller mig sällskap om nätterna. 
 
 
 
Tack livet för att du låter mig gå igenom allt det jag gör, så att jag kan inse att du är fantastiskt oavsett vilka svårigheter du utsätter mig för. För att trots att jag ibland är besviken på dig vet jag att du i grunden vill mig väl. Tack för att du är varierande och vackert. För att du ständigt lär mig något nytt och låter mig utvecklas till en större människa. 
 
 
Kommentarer (0)

# ilovemyjob

Publicerad 2014-03-09 23:10:00 i Allmänt

Att vara lycklig innebär inte att alltid vara glad. Det innebär att tillåta sig själv att känna sorg, smärta, förlust och ilska, när det är befogat. Ge sig hän åt känslorna, men inte drunkna i dem. Att en del av livet falerar innebär inte att resten gör det. Att kunna utstråla glädje i de delar som fortfarande är hela samtidigt som man tillåter sig att sörja i andra delar är att vara en hel människa. Att ändå i grunden känna att livet i stort är rätt fantastiskt, även om vissa saker går fel, är att ha ett grundackord av lycka. 
 
Jag har turen att ha världens bästa jobb. Och i samma sekund som jag är med en klient så glömmer jag allt annat. Då är det fullt fokus på människan framför mig, och inför det känner jag enbart glädje. Idag hade jag "turen" att endast ha en deltagare på min cirkelträning, vilket, som alltid, innebär en PT-timme för den deltagaren. Idag tränade vi balans och stabilitet med hjälp av en pilatesboll. Sedan hade jag och kollegan Anna en workshop i funktionell träning. Och med bara två deltagare fick även jag turen att prova på lite nya övningar som Anna lärde ut. Att lyssna på kollegor i vårt yrke är bland det bästa man kan göra. Alla har vi våra egna sätt att tänka, och man kan lära så otroligt mycket av varandra! Jag har dessutom turen att arbeta med Anna som har stor erfarenhet och kunskap och jag lär mig av henne dagligen.
 
 
 
 
 
Och ibland när livet går igenom lite jobbigare perioder gäller det helt enkelt att omge sig med rätt människor. De som frågar om jag verkligen hinner äta just nu och erbjuder en halva apelsinen de längtat efter hela morgonen, de som orkar lyssna när du behöver älta, de som får dig att skratta när du inte ens vill le och de som erbjuder en bäddad sovplats på soffan om ensamheten i lägenheten blir för påträngande. 
 

Och jag är glad över min grundinställning till livet. Att jag är fantastisk och förtjänar att vara lycklig. Att livet är fantastiskt. Och det enda man kan vara säker på är att det är som det är och det blir som det blir. Allt som händer har en mening. Och ibland sår någon ett litet frö. Och magkänslan säger direkt ja. Och tänk så många val du haft på vägen till just den situationen, och om du inte hade valt just som du gjort så hade den situationen inte inträffat. Så allt som händer har en mening.  
Kommentarer (0)

Du har makten över ditt liv!

Publicerad 2014-03-04 22:00:00 i Allmänt

Är du genuint lycklig kommer kärlek, vänskap och framgång till dig. Genom att hitta din grundton av lycka sprider du energin vidare till din omgivning!
 
Visst kan vi alla behöva gnälla av oss ibland över saker som inte är vad vi önskar, men kan du gå en hel dag utan att klaga (även inför dig själv!)?
 
Tar du ansvar över din egen lycka, ditt eget liv? Eller skyller du på andra? Eller på omständigheterna? 
 
Bara du kan bestämma om du är lycklig! Du kan inte hänga upp din lycka på någon eller något annat. 
 


Låter det som filosofiskt flum? 
 
"Vad tusan menar hon? Mitt liv är ett jävla helvete att få ihop. Chefen ställer höga krav och det är bäst jag visar framfötterna så kanske jag får den där befordran som jag faktiskt förtjänat, som jag slitit på det här jobbet jag inte ens gillar! Om jag bara hade haft tid att träna lite mer så skulle jag få den där kroppen jag drömmer om, men det går ju inte för barnen ska ha mat, det ska städas och fixas där hemma.. Min partner ger mig inte det jag behöver! Hur vore det med lite uppskattning då och då? Om han/hon bara kunde... "
 
Känner du igen dig?
 
Jag spenderar en mängd timmar på att åka runt mellan olika delar av Stockholm om dagarna, bär runt på en tung väska hela dagarna, äter mat ur plastlådor i svettiga omklädningsrum, hade endast ett par hundralappar kvar när jag betalat räkningarna denna månad och har inte hunnit dammsuga eller tvätta på flera veckor! 
 
Men, jag skapar min egen lycka.
 
Jag älskar mitt jobb de flesta timmar! Att sitta på huk bredvid en kund som plötsligt får en aha-upplevelse kring sin egen kropp, eller känna ruset i kroppen när den där extra svängiga låten kommer under klassen jag instruerar gör att jag har världens bästa jobb. Jag är i princip ständigt uppskattad, men jag behöver inte bekräftelsen av att få höra det av mina kunder/deltagare för att njuta av det jag gör.
 
Ärligt talat, vad spelar det för roll om det är lite dammigt i hörnen i lägenheten? När jag fått njuta av en bra (eller dålig) film i trevligt sällskap en kväll istället för att åka hem och städa? 
 
Och maten i plastlådan är näringsrik och välgörande för min kropp, säkert mer än den där utelunchen hade varit! Och jag blir stark av att bära på träningsväskan, och får jag ont i ryggen har jag kunskap nog att veta vad jag ska göra åt det.
 
Jag skapar min egen lycka! Den är inte beroende av något eller någon. Och skulle det mot förmodan falla någonstans i livet så faller inte allt. Då har jag en tillräckligt stark grundton av lycka för att resa mig upp och se möjligheter i det som hänt. Bara du bär ansvaret för ditt eget liv och din egen lycka.
 
Men hur gör man då?
 
Steg 1: börja lyssna på dig själv. På din kropp och på din inre själ (ditt innersta väsen, ej att förväxla med tankar och känslor!) Stäng av bruset, tv, dator, mobil... Testa att bara vara. Hur känns det? Lyssna, känn efter och lär känna dig själv (kanske för första gången?)!
 
Och två saker att ha med dig på vägen: 
- Ha inte för bråttom, det är en lång resa du har framför dig. Se målet men låt vägen dit ta sin tid.
- Var inte för hård mot dig själv! Ingen är perfekt, ju förr du inser det desto bättre! Och faller du tillbaka i gamla mönster är det bara att resa sig upp, ta sitt ansvar, och försöka igen. 
 
Kommentarer (0)

Förändringar, borttagna klasser och hjärtebarn.

Publicerad 2014-02-25 14:00:49 i Allmänt

Ibland kräver förändringar vissa uppoffringar, och det är med sorg i hjärtat jag lämnar mina tisdagaklasser i Hagsätra. Både BodyAttack och Flexibility ligger mig varmt om hjärtat och jag hoppas innerligt att mina deltagare hittar in på klasser för andra instruktörer! Förhoppningsvis får jag nya chanser till mina hjärtebarn till klasser framöver.. (Som jag saknar Step också, helt obeskrivligt!) Vem vet, det kanske blir ett par klasser extra i Hägersten framöver ;)
 
Ikväll skulle varit sista gången jag körde innan de från 1 mars plockas bort från schemat, men på grund av min envisa förkylning (med halsont och hosta som till och med jagat bort min röst!) måste jag ställa in klasserna redan ikväll! 

Med tanke på vinterns långa period av halsont och utmattning i kroppen är jag dock lättad för min egen hälsas skull. För även om BodyAttacken är effektivare än lyckopiller är det en slitig klass att instruera, och att min kropp nu får vila från högintensiv konditionsträning ett tag är nog bra! Jag ska istället fokusera på att bygga upp lite styrka i mina lätt förslappade muskler, kanske ge mig själv en timme i gymmet då och då! 

Och vill man trots allt träna med mig är det söndagar 12:15 som gäller, då kör vi cirkelträning i Hägersten!


Just another day at the office!
Kommentarer (1)

Vad äter du när du är sjuk?

Publicerad 2014-02-22 11:57:00 i Allmänt

Tillhör du de som bäddar ner sig i soffan med ett stort paket glass när du blir sjuk? Jag ska inte sticka under stolen med att även jag får mina svackor när jag drabbas av sjukdomar och fyller kroppen med godis och skräp eftersom "det är så synd om mig och jag behöver faktiskt massor av energi nu när jag ska återhämta mig!". 
 
Rent struntprat! Kroppen behöver massor av energi, visst, men inte skräp. När du är sjuk är det om möjligt ännu viktigare att fylla på med kvalitativ energi! Antioxidanter, vitaminer och mineraler i massor är vad du behöver! 
 
 
Efter månader av halsont fram och tillbaka, en krasslig kropp de senaste veckorna, ett par bortvickade klasser men även ett spinningvick häromdagen, tillsammans med baciller på hemmaplan och ständigt jobb tog till slut ut sin rätt. Jag vaknade i natt av att halsen gjorde ont, och idag snorar, hostar och nyser jag konstant. Tråkig timing då jag äntligen skulle få umgås lite med viktiga personer, samt socialisera med kollegor och medlemmar på kvällens klubbfest i Hägersten. Men säger kroppen ifrån är det lika bra att vila! Jag råkar vara jordens veligaste människa och avskyr att avboka saker på grund av att jag är krasslig, så för att slippa en massa timmar med beslutsångest tog jag ett snabbt (och moget) beslut imorse. Jag avbokade hela helgens aktiviteter samt söndagens kunder och klasser för att ge mig själv två dagars vila. Och sedan förhoppningsvis vara på banan igen till den nya arbetsveckan. 
 
Som tur är verkar jag inte ha någon feber, och efter nio timmars sömn i natt känner jag mig pigg. Så jag har ägnat förmiddagen åt att plocka undan lite och ska i lugn takt städa ordentligt här hemma i helgen. När jag nästan aldrig är hemma så hinner jag inte hålla efter mitt eget hem, så det ska bli skönt att få lite ordning igen! Att ha ordning "bakom kulisserna" underlättar när man har ett jobb där man jonglerar arton bollar samtidigt och det ständigt händer saker som förändrar planerna. 
 
 
Så nu sitter jag vid mitt nyröjda köksbord och fyller på kroppen med bra näring ocn energi. En smoothie med allt i vitaminväg jag kunde hitta i mina rätt tomma förråd: apelsiner, clementiner, äpple, bär, spenat, citron, honung och kanel. Tillsammans med två ägg och mitt älskade apple/ginger-te blev det en riktigt bra förkylningsfrukost!
 
 
 
 
 
Vad äter du när du är sjuk?
 
 
 
 
Kommentarer (0)

Om

Min profilbild

Fia Rolke

Vecka 31-32 tar ByFia semester! Höstens klasschema kommer inom kort!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela